Det är exakt en vecka sedan vi slutade paddla och det känns redan avlägset. Som att det gäller en annan person, ett annat liv eller att det hände för fem år sedan. Det är så olika världar stadslivet och friluftslivet, båda med sina för och nackdelar, att det är svårt att relatera till det ena när man är mitt uppe i det andra. Det är flera dagar sedan minda kinder slutade blossa upp så fort jag kom inomhus och mina luftvägar har redan vant sig vid den torrare luften och jag vaknar inte alls med täppt näsa längre. Den enda beviset på att det ändå gäller mig är att jag börjar tala finlandssvenska när jag visar bilderna och berättar om turen för mina vänner.
Jag har en gigantisk karta över Finland som hänger i min hall här i Göteborg där vi före turen ritade in rutten i blyerts. Blir stående en stund och tittar. Det är helt otroligt vilken sträcka vi har färdats, och jag inser att tre månader är en längre tidsperiod än jag kan greppa på en gång. Ännu mer otroligt är vad vi fick uppleva under den här sommaren då vi paddlade runt Finland, t.ex. hur öppna och gästvänliga finländarna är och att den finska sommaren är het och solig. Här är lite fler absoluta fakta om vår tur.
Total distans: 3007 km, varav ca 250 km med kärra längs vägar (av skiftande kvalitet), ca 50 km vadandes ömsom motströms ömsom medströms (vissa forsar), ca 5 km släpandes och bärandes kajakerna. Resten paddlade vi och nej, vi var stoiska och tackade nej till bilskjuts, även de gånger bromarna surrade som värst kring huvudet.
Tid: 81 dagar
Längsta dagsetappen: 66 km, från Kuhmotrakten mot Nurmes
Kortaste dagsetappen: 6 km, på Öjasjön. Fastande på Kokkola hamns vågbrytare resten av dagen pga hård motvind.
Vilodagar: 7 st
Medeldistans/dag vilodagarna inte inräknade: 40 km
Medeldistans/dag vilodagarna medräknade: 37 km
Högläsningsböcker: Hallonbåtsflyktingen, Farlig midsommar, Jorden runt på 80 dagar samt Pappan och havet
Galnaste forsen: Just före Kaamanen där jag gick runt med min kajak som annars har känts omöjlig att välta. Miranda valde att inte paddla den och stora vågor fick vi även i Lentuankoski där nervösa fiskare ropade lycka till med darrande stämma från stranden eller mumlade; "Lentuan tar nog sina offer" och i Ahvionkoski där vågorna splashade en i ansiktet och sköljde rent hela flytvästen.
Jobbigaste sträckan: Tolosjoki med sitt vad-knähöga vatten som strömmade emot oss och tvingade oss att vada med kajakerna i 35 km. Grusvägen från Irnijärvi till Julma-Ölky var inte heller att leka med. Det var snarare en småstensväg och man var tvungen att dra i kajakerna tom i nedförsbackarna.
Finlands vackraste plats: Säytsjokis fågelrika våtmarker i midnattssolens ljus.
Finlands fulaste plats: Något kraftverk, eller Stora Ensos anläggning utanför Kemi. Där paddlade vi en halvtimma i värsta kemikaliestanken som vi nånsin upplevt.
Sötaste djuret: utter, Smålands landskapsdjur =)
Sammanlagda mängden kex och choklad: ähm, MYCKET! Kanske 60 kexpaket, 60 chokladplattor och 100 chokladstänger, och det är ingen överdrift.
Regndagar: 5-6
Regnnätter: 8
Galnaste åskvädret: I Nurmes där hela himlen var svart i flera timmar och blixtarna sköt fram över himlen som på tecknad film.
Antal innenätter: 19
Dagar då vi var helt på egen hand: 5
Människor som på riktigt har varit negativa till vår resa: 1-2
Människor som har peppat oss: alla andra
Största överraskningen: det strålande vädret
Saknade under turen: musik, nära och kära, kulturhändelser och ibland sängen...
Bästa ögonblicket: då vi kände oss som ett med kajaken, naturen och varandra.
Resan i tre ord: nuet, krävande, frihet
Det här är (troligtvis) det sista inlägget i den här bloggen och vi vill passa på att tacka alla som har följt vår resa för uppmärksamheten och de uppmuntrande ord vi har fått på vägen. Hoppas att vi också har inspirerat till att förverkliga det ni går och drömmer om.
